Vi är hemma idag med. Har börjat plocka fram ljusstakar och julstjärnor. Blir bara så irriterad då jag inte har någon lampa 15 w hemma, grrr, då jag håller på vill jag att allt bara ska gå som på en räls. Tålamod är inte min grej.

Bytt gardiner i köket och nu ska jag ställa mig och stryka ett par nyinköpta som jag ska ha i mitt sovrum.

Tvätta gör jag oxå minsann, hade sån tur att det fanns tid för jag hade en massa :-)

Nä nu är det bäst att jag sätter fart igen.

Nå ryck blev det inte. Mamma kom och hälsade på en stund och sen åkte jag på affären. Lagar kycklingklubbor i ugnen med ris till, alltså inget storkok.

Nu är det ju snart kväll så det blir inget mer ansträngande :-P

Se på tv och ta det lugnt, tycker att det är ganska skoj att se "halv åtta hemma hos mig", den här veckan är dom i Umeå och då är det extra skoj. Killen som lagade mat igår var ju charmig men shit vilken bohem hihi 

Idag är Kevve krassslig så vi är hemma. Skönt ändå att han är så pass stor att jag nu kan ta en promenad eller gå till affären utan att han tycker det är jobbigt. Däremot vill han ju inte vara ensam en hel dag så det blir ju så att jag måste vara hemma från jobbet.

Därför har jag nu på förmiddagen vart på Bölis med Alice i nästan en timme, såå skönt, inte lika vidrigt som igår, bara friskt :-)

Idag borde jag väl ta och laga en massa mat att frysa in så det finns de dagar tiden inte räckertill. Får väl se om jag gör nåt ryck :-P

Dagen började med en långpromenad på Bölis med Alice. Kallt och blåsigt men det var skönt ändå, frisk luft rensar tankarna.

Sen har jag bara suttit hemma och degat, är ledig idag och i em blir det hockeyträning för Kevve. 

Jag vet inte vad jag ska skriva, egentligen har jag hur mycket tankar som helst som far runt i huvudet men jag har lite svårt att sätta ord på dem just nu bara.

 Jag har fortfarande inte kunnat  äta mat men mackor, yogurth och godis går ner så det betyder ju att det snart kommer vara okej att äta mat. Hemskt då man har den där jävla ångestklumpen i magen, nu vill jag att den ska bort helt. Släpp taget om mig...

Igår var jag ju på salsafest med Merja. Inte så mycket folk men det var kul ändå, mest för att jag fick dansa järnet med duktiga killar :-)

Inledde kvällen med en svängom med Merja som hennes kavaljer. Sen fick jag mig en dans med "svett-tarmen",  han är trots att han är svensk riktigt bra att dansa med. Sen vart jag uppbjuden av kubaner och dom är ju oftast allra trevligast att dansa med. Andres svävade runt med mig och det var såååå underbart, ibland är salsa bättre än sex haha

Åsa var oxå ute, kul att träffa henne. Hon bor i Barcelona men ska vara här i tre månader nu och hon sa att om jag och EL vill åka till Barcelona då hon är här får vi bo billigt i hennes lägenhet där :-P

Får väl se om det blir någon tripp dit, är ju inte den trevligaste årstiden synd nog :-(

Efter festen traskade Merja och jag iväg för att möta upp en kompis till mig från Sundsvall. Han var här och hälsade på sin polare och vi skulle bara säga hej. 

Sen fortsatte vi till McDonalds för lite dricka, jag en cola light och Merja en te. Sen körde jag hem henne och så körde jag hem mig själv. Lyckligt slut på en rolig kväll helt enkelt :-P

Björn ringde och ville ha sällskap ner till stan. Han skulle spela på lotto, käka skrov och så va han sugen på en bakelse :-P

Jag behövde verkligen hitta på något så det passade perfekt. Jag passade på att spana lite på killar men Björn vart irriterad och sa att mitt huvud aldrig var still haha

Släpade med han in till parfymaffären för människan har inte en endasteparfym. Herre gud sa jag till han, du måste ju ha en parfym när du träffar tjejer. Jag trodde då att alla killar använder parfym men tydligen inte hihi

Han fick med sig ett gäng småprover i alla fall så hoppas jag att han köper en vid senare tillfälle :-P

Jag har bokat flygbiljett ner till Stockholm idag. Åker ner med Björn och så ska vi våldgästa EL hehe, ååå det ska bli så kul. Bra att jag har lite att se framemot :-)

Nu ska jag ta en långpromenad med Alice och sen blir det att göra sig lite läcker till salsafesten :-P

Shit vad jag har sovit inatt. La mig strax efter nio igår, hann bara somna så ringde EL för att surra en stund, då vi la på somnade jag om direkt. Vaknade halv åtta och kollade på klockan, somnade om och steg upp tio. Gissa om det var sömn som behövdes. Allt känns mycket bättre idag, känns som att jag kan se klarare på saker nu och det känns väldigt bra.

Självklart så tänker jag ju på honom en hel del. Han är ju en gullig kille men de här senaste dagarna visade han upp sidor som jag inte tycker är så smickrande. Det gör det hela lite enklare för mig :-)

Just nu sitter jag här med en tekopp och en ostmacka, känner lite sug i magen men jag vet inte om jag får i mig hela.

Sen så är det ju vägningsdag idag vilket för min del blir lite missvisande eftersom att jag knappt åt nåt igår. Men om jag ska gå efter vad vågen ändå visade så har jag totalt gått ner tre kilo nu. Jag får väl räkna med ett plus nästa vecka men då vet jag ju varför. Jag tror inte att jag egentligen gått ner så mycket den här veckan som gått, vi åt en hel del godis och maten var inte alltid den smalaste.

Bara jag inte börjar tröstäta då aptiten kommer tillbaka, de skulle inte vara bra :-S

Ikväll ska jag nog på salsafest med Merja, det ser jag framemot. Dans är för mig glädje och det är precis vad jag behöver just nu :-)

Det här kommer inte bli ett muntert inlägg så vill ni inte bli nedstämd ska ni sluta läsa här och nu.

Själv känner jag mig som en zombie och jag önskar att jag kunde säga att det berodde på för lite sömn pga att jag velat ha så mycket vakentid som möjligt med han, att jag är den lyckligaste på jorden...

Nä, så är det ju inte, min sömn har vart skaplig i alla fall fram till natten mot idag. Jag vet inte var jag ska börja,kanske ska jag börja i slutet ?

Det är över, slut, finito, inget finns kvar, om det egentligen ens fanns nåt.

Å ändå sitter jag här som ett jävla vrak, vad fan är problemet ???

Det är helt galet ju, jag känner inte igen mig själv längre. 

Jag brukar inte vara en lipsill, jag är så bra på att trycka undan jobbiga saker och bara gå vidare, gråta gör jag ytterst sällan, YTTERST sällan. Nu har jag gått och småskvättat hela jävla dagen, va ju lagomt drygt på jobbet. Hela insidan skrek men mot kunderna log jag vänligt. Funderade på att skita i att gå på jobbet men jag mådde bara dåligt av att vara i lägenheten. Allt hemma påminner om han nu, då han hade gått i morse var jag tvungen att renbädda sängen, slänga allt i tvätten, handduken han använt och få bort disken. Ändå skriker allt i mitt hem HAN, vart jag än går, tittar sätter mig så finns han kvar. Har inte kunnat äta mer än några tuggor av en macka och några klunkar drickyogurth på hela dagen. Tittade in i kylen då jag kom hem och såg uppskuren paprika och tomat som vi haft till frukost någon dag men då jag såg det vände det sig bara i magen och jag stängde kylskåpsdörren. 

Varför blev det så här då ? Vad är det som fått mig så ledsen ?

Jag tror egentligen inte att det har så mycket med just han att göra. Snarare hur vårt möte blev för två veckor sedan och hur han fick mig att känna då. Det är ju så bra som jag mådde då jag alltid vill må då jag är med någon. 

Och visst gillade jag ju han, absolut, vi kom väldigt bra överens, var avslappnat och kul. Förälskad ? ja. Kär ? nej, det var jag inte.

De här dagarna han var hos mig nu har inte alls vart lika fina som den tidigare gången. Jag har tom kunnat känna mig lite irriterad, sur. Även lite ledsen och besviken att de inte blev som jag hoppats.

Jag ha ju känt innan han kom nu att de kändes som att det skulle gå åt skogen. Min magkänsla är det ju då inge fel på.

Jag har undvikit ämnet alla dagarna han vart här nu i veckan men igår kväll var jag tvungen ta upp det. Han vill inte gå vidare med detta pga av att det är 30 mil mellan oss nu, mest troligt kommer han att flytta till Norge dessutom och då blir det ju bra mycket längre. Och allt det här förstår jag ju såklart. It make sense. Det är ju tortyr att inte kunna ses så ofta. Men jag frågar mig själv den stora frågan: Varför var jag så korkad som började träffa någon som bor 30 mil bort ? Varför ? Jag har gjort det förr och borde veta bättre, man ska väl lära sig av sina misstag ?

Jag hoppas att jag kommer må bättre imorgon, nu är jag ju helt slut av för lite sömn och ingen mat,kanske kan jag tänka klarare då jag vaknar imorgon och känna att det här faktiskt inte är en big deal. 

En gullig kille som jag absolut hade kunnat satsa på men nu blev det så här. Hade kunnat vara betydligt värre saker...